Denna sida Àr uppdaterad senast vÄren 2025. I sista hand rÄder vi dig att kontrollera aktuella uppgifter.
Du kan titta pĂ„ webbinariet ”Studera medicin i Skandinavien” via denna lĂ€nk.
Man kan pĂ„börja lĂ€karstudier i Sverige pĂ„ vĂ„ren och pĂ„ hösten. I Sverige kan man studera medicin vid sju universitet: Stockholm, Uppsala, Ărebro, Linköping, Göteborg, Lund och UmeĂ„. Du ansöker till det svenska lĂ€karprogrammet via den nationella webbsidan Antagning.se.
Man kan i regel konkurrera om en plats med betyg och/eller intrÀdesprov. PÄ vissa universitet kan det Àven finnas alternativa urvalsgrupper. Man kan till exempel bli antagen till lÀkarprogrammet i UmeÄ med de gemensamma poÀngen frÄn betyg och intrÀdesprov.
Du kan skapa en anvÀndare pÄ sidan och söka till de utbildningar du Àr intresserad av. Du kommer vÀl ihÄg att ladda upp dina skolbetyg (avgÄngsbetyg frÄn gymnasiet och studentexamensbetyget) och en kopia pÄ ditt pass pÄ sidan. FinsksprÄkiga betygsdokument behöver inte översÀttas.
För att du ska kunna bli antagen mÄste du ha avlagt med godkÀnt resultat (=betyg 5 eller approbatur) nedanstÄende kurser/moduler/studentprov beroende pÄ vilken lÀroplan som gÀllde under dina gymnasiestudier.
PÄ denna sida tas upp lÀroplanerna frÄn Ären 2015 och 2019 som Àr de tvÄ senaste gymnasielÀroplanerna.
Om din lÀroplan Àr Àldre Àn dessa eller du vill bekanta dig med den ursprungliga kÀllan, kommer du via denna lÀnk till UHR:s bedömningshandbok dÀr du kan vÀlja din lÀroplan i den högra menyn.
Har du gÄtt ut gymnasiet pÄ à land kommer du via denna lÀnk till UHR:s bedömningshandbok dÀr du kan vÀlja din lÀroplan i den högra menyn.
Du noterar vÀl att nÀr man söker till svenska lÀkarprogrammet spelar det ingen roll vilka kurser eller moduler man har avlagt i ett visst Àmne sÄ lÀnge respektive krav uppfylls.
2015 Ärs gymnasielÀroplan
| Svenska (Svenska 3) | Svenska som modersmÄl i studentexamen / Svenska som andra sprÄk i studentexamen / Svenska, lÄng lÀrokurs i studentexamen / A-svenska (8 kurser) |
| Engelska (Engelska 6) | A-engelska (6 kurser) eller provet i engelska, lÄng lÀrokurs i studentexamen |
| Matematik (Matematik 4) | LÄng matematik (10 kurser) |
| Fysik (Fysik 2) | Fysik (7 kurser) |
| Kemi (Kemi 2) | Kemi (5 kurser) |
| Biologi (Biologi 2) | Biologi (4 kursser) |
2019 Ärs gymnasielÀroplan
| Svenska (Svenska 3) | Svenska som modersmÄl i studentexamen / Svenska som andra sprÄk i studentexamen / Svenska, lÄng lÀrokus i studentexamen / A-svenska (8 moduler / 16 studiepoÀng) |
| Engelska (Engelska 6) | A-engelska(6 moduler / 12 studiepoÀng) eller provet i engelska, lÄng lÀrokurs i studentexamen |
| Matematik(Matematik 4) | LÄng matematik (10 moduler / 20 studiepoÀng) |
| Fysik (Fysik 2) | Fysik (8 moduler / 14 studiepoÀng) |
| Kemi (Kemi 2) | Kemi (6 moduler / 10 studiepoÀng) |
| Biologi (Biologi 2) | Biologi (6 moduler / 10 studiepoÀng) |
à lands 2021 Ärs gymnasielÀroplan
| Svenska (Svenska 3) | Svenska 8 moduler / 12 studiepoÀng |
| Engelska(Engelska 6) | Englanti (6 moduler / 12 studiepoÀng) |
| Matematik (Matematik 4) | LÄng matematik (9 moduler / 20 studiepoÀng) |
| Fysik (Fysik 2) | Fysik (8 moduler / 14 studiepoÀng) |
| Kemi (Kemi 2) | Kemi (6 moduler / 10 studiepoÀng) |
| Biologi (Biologi 2) | Biologi (6 moduler / 10 studiepoÀng) |
BetygspoÀng rÀknas ut pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilken examensstruktur som gÀllde nÀr du avlade din studentexamen. Det spelar roll nÀr du avlade ditt första studentprov.
Hur du rÀknar ut dina poÀng (du som började avlÀggandet av studentexamen före vÄren 2022)
Först rĂ€knar man ut medelvĂ€rdet pĂ„ betygen i avgĂ„ngsbetyget och dividerar summan med antalet betyg. Du behöver inte ta hĂ€nsyn till Ă€mnen eller kurser som har âGâ eller inte nĂ„got nummerbetyg.
Om du exempelvis har dessa fyra Àmnen, skulle ditt medelvÀrde rÀknas ut pÄ följande sÀtt:
ModersmÄl och litteratur, svenska betyg 9
Engelska A1-sprÄk betyg 8
Tyska B2-sprÄk betyg 8
Gymnastik betyg G (godkÀnt)
MedelvĂ€rde: 8+8+9/3=8,3333âŠ=8,33 (SĂ„ du mĂ€rker att gymnastikbetyget inte behöver beaktas i nĂ€mnaren/tĂ€ljaren dĂ„ det Ă€r ett G).
NÀr du vÀl har rÀknat ut medelvÀrdet, lÀgger du till betygen i de obligatoriska Àmnena i studentexamen. Bokstavsbetygen omvandlas till nummervÀrden enligt denna tabell. AlltsÄ A=5, B=6, C=7, M=8, E=9, L=10.
Om du exempelvis har fÄtt följande betyg i de obligatoriska studentÀmnena, skulle du fortsÀtta pÄ följande sÀtt:
ModersmÄl och litteratur, svenska betyg E
Engelska A1-sprÄk betyg E
Tyska B2-sprÄk betyg L
Matematik, lÄng lÀrokurs betyg M
DÄ skulle du lÀgga till dessa Àmnen till det meritvÀrde som du rÀknade ut i steg 1 och dividera med antalet obligatoriska examensÀmnen + 1: 8,33+9+9+10+8/5=8,87.
I detta fall blir det en femma i tÀljaren eftersom du har skrivit fyra Àmnen + 1 = 5.
Om du har betyg i extra studentÀmnen, sÄ fÄr du lÀgga till Àven dessa om de höjer ditt meritvÀrde. I sÄ fall lÀgger du till betyg i tÀljaren och dividerar summan med antalet examensÀmnen som togs med + 1. Om de extra Àmnena inte höjer ditt meritvÀrde, rÀknas de inte med.
NĂ€r du vĂ€l har rĂ€knat ut ditt medelvĂ€rde, kan du omvandla det till den svenska betygsskalan genom att kolla i tabellen vilket preliminĂ€rt meritvĂ€rde ditt finska medelvĂ€rde motsvarar hĂ€r. Du scrollar ner till slutet pĂ„ sidan, vĂ€ljer âOmrĂ€kningstabellerâ och sedan ”Gymnasieexamen enligt lĂ€roplaner som infördes den 1 augusti 2005 och den 1 augusti 2016 och avlagt studentexamen enligt den examensstruktur som gĂ€llde före vĂ„rterminen 2022”. Sen kan du kolla i tabellen vad medelvĂ€rdet 8,87 skulle motsvara. Det verkar motsvara 18,02 i meritpoĂ€ng.
Du fÄr Àven lÀgga till en sÄ kallad meritpoÀngskompensation till ditt preliminÀra meritvÀrde. I den hÀr tabellen ser du vad du fÄr lÀgga till. Om ditt preliminÀra meritvÀrde var 18,02, skulle du fÄ lÀgga till 2,25 extrapoÀng i ditt meritvÀrde. DÄ skulle ditt slutliga meritvÀrde vara 20,27 som du konkurrerar med i urvalet.
Hur du rÀknar ut dina poÀng (du som började avlÀggandet av studentexamen vÄren 2022 eller senare)
Du omvandlar dina samtliga studentexamensbetyg till ett nummervÀrde pÄ följande sÀtt: A=5, B=6, C=7, M=8, E=9, L=10.
Om du exempelvis har fÄtt följande betyg i din studentexamen och har 12 betyg i avgÄngsbetyget varav alla Àr nior, skulle du rÀkna ut ditt meritvÀrde pÄ följande sÀtt:
ModersmÄl och litteratur, svenska betyg E
Engelska A1-sprÄk betyg E
Tyska B2-sprÄk betyg L
Matematik, lÄng lÀrokurs betyg M
Historia M
SÄ du lÀgger till samtliga betyg och delar summan med antalet examensÀmnen och betyg i avgÄngsbetyget, d.v.s. 5 studentbetyg + 12 betyg i avgÄngsbetyget = 17 betyg sammanlagt: 9+9+10+8+8+9+9+9+9+9+9+9+9+9+9+9+9/17=8,94.
NĂ€r du vĂ€l har rĂ€knat ut ditt medelvĂ€rde, kan du omvandla det till den svenska betygsskalan genom att kolla i tabellen vilket preliminĂ€rt meritvĂ€rde ditt finska medelvĂ€rde motsvarar hĂ€r. Du scrollar ner till slutet pĂ„ sidan, vĂ€ljer âOmrĂ€kningstabellerâ och sedan ”Gymnasieexamen enligt lĂ€roplaner som infördes den 1 augusti 2016 och den 1 augusti 2021 och avlagt studentexamen enligt den examensstruktur som trĂ€dde i kraft vĂ„rterminen 2022”. Sen kan du kolla i tabellen vad medelvĂ€rdet 8,87 skulle motsvara. Det verkar motsvara 17,45 i meritpoĂ€ng.
Sedan fĂ„r du Ă€nnu lĂ€gga till en sĂ„ kallad meritpoĂ€ngskompensation till ditt preliminĂ€ra meritvĂ€rde enligt tabellen âExtra poĂ€ng = meritpoĂ€ngskompensationâ som Ă„terfinns pĂ„ denna sida. I detta fall dĂ„ det preliminĂ€ra meritvĂ€rdet Ă€r mellan 17,00-17,99, fĂ„r man lĂ€gga till 2,00 extrapoĂ€ng i meritvĂ€rdet. DĂ„ skulle det slutliga meritvĂ€rdet vara 19,45 som du konkurrerar med i urvalet.
Hur du rÀknar ut dina poÀng (à lands lÀroplan 2021)
RÀkna ut medelvÀrde pÄ samtliga dina betyg i gymnasieexamensbetyget.
Om du till exempel har 12 sifferbetyg varav alla Àr nior sÄ rÀknar du ihop dem och delar med antalet betyg.
9+9+9+9+9+9+9+9+9+9+9+9/12=9,00
NĂ€r du har rĂ€knat ut ditt medelvĂ€rde pĂ„ detta sĂ€tt bör du omvandla dina poĂ€ng till den svenska poĂ€ngskalan. Du kan anvĂ€nda dig av tabellen som finns pĂ„ denna sida. Sedan kollar du i tabellen var 9,00 skulle motsvarande i meritpoĂ€ng –> Verkar motsvara 18,44.
Du fĂ„r Ă€ven lĂ€gga till en sĂ„ kallad meritpoĂ€ngskompensation till ditt preliminĂ€ra meritvĂ€rde. PĂ„ denna tabell ”Extra poĂ€ng = meritpoĂ€ngskompensation” ser du vad du fĂ„r lĂ€gga till i vĂ€rdet ovan. Om du till exempel har ett preliminĂ€rt medelvĂ€rde pĂ„ 18,44, d.v.s. mellan 18,00-18,99 sĂ„ fĂ„r du lĂ€gga till 2,25 enligt tabellen. SĂ„ledes skulle ditt slutliga meritvĂ€rde bli 20,69.
Utöver betygsurval finns det möjlighet att skriva intrÀdesprov.
IntrÀdesprov
I Sverige kan man konkurrera om en utbildningsplats med ett och samma intrĂ€desprov (”Högskoleprovet”). Provet anordnas pĂ„ vĂ„ren och pĂ„ hösten.
Det finns dock olika poÀnggrÀnser för olika utbildningar pÄ grund av den rÄdande konkurrensen.
IntrÀdesprovet innehÄller uppgifter i matematik, svenska och engelska.
Du kan anmÀla dig till intrÀdesprovet pÄ denna sida.
Provet genomförs i Sverige och du kan vÀlja ort vid anmÀlningsskedet.
Provet innehÄller 5 delar varav tvÄ delar Àr matte och tvÄ delar sprÄk (svenska, engelska). Den femte delen, som kan dyka upp nÀr som helst under provtillfÀllet, Àr en sÄ kallad testdel som tagits fram i syfte att testa nya provuppgifter inför kommande provomgÄngar och det pÄverkar inte de slutliga poÀngen.
Provet tar en hel arbetsdag och det Àr schemalagt pauser mellan de olika provdelarna. I mitten pÄ dagen har man ocksÄ en lÀngre matrast. Alla provets delar förutom testdelen pÄverkar de slutliga poÀngen.
Det lönar sig att ta en titt pÄ gamla provuppgifter pÄ förhand och Àven öva under tidspress. Det finns Àven aktörer som arrangerar preppkurser inför högskoleprovet.
Provets slutliga resultat Àr ett normerat vÀrde mellan 0-2,00, och detta resultat Àr ett medelvÀrde pÄ resultatet i mattedelen och resultatet i sprÄkdelen.
Det brukar krÀvas 1,50-2,00 till lÀkarprogrammet beroende pÄ vilket universitet man söker till.
Du kan pĂ„ denna sida se vilka poĂ€ng som brukar krĂ€vas för antagning till det svenska lĂ€karprogrammet. Skriv i sökfĂ€ltet ”LĂ€karprogrammet”.
Du kan Àven granska poÀnggrÀnser frÄn de olika antagningsomgÄngarna i rullgardinsmenyn.
PoÀnggrÀnserna brukar vara lÀgre pÄ de kurser som börjar pÄ vÄren Àn hösten.
Kom ihÄg att de poÀng som visas i tabellerna Àr det minsta som har krÀvts i den officiella antagningen men universiteten har Àven ett lokalt urval efter andra antagningsbeskedet. Dessa poÀng redovisas inte i tabellen.
DÀrför brukar den faktiska poÀnggrÀnsen ofta vara nÄgot lÀgre.
Nedan har vi listat typiska frÄgor och svar pÄ dem. Du noterar vÀl att denna FAQ gÀller för det svenska lÀkarprogrammet.
