Att studera i Danmark 🇩🇰

Denna sida är uppdaterad senast våren 2026. I sista hand råder vi dig att kontrollera aktuella uppgifter.

Du kan titta på webbinariet ”Studera medicin i Skandinavien” via denna länk.

Utbildningen i Danmark är uppbyggt i en lägre högskoleexamensutbildning (så kallad bachelor i Danmark) och en högre högskoleexamensutbildning (så kallad kandidat i Danmark). Både bacheloren och kandidaten tar 3 år var= sammanlagt 6 år. Efter den 6 åriga utbildningen ska man göra ett års praktik så kallad klinisk basisuddannelse (KBU).

I Danmark kan man studera vid fyra olika universitet:

Københavns Universitet, Aarhus Universistet, Syddansk Universitet och Aalborg Universistet. Köpenhamns universitet har ett campus I Köpenhamn och ett i Køge. Bachelorutbildningen i Køge började för första gången hösten 2024. Kandidatutbildningen i Køge börjar hösten 2027. Vid Syddansk Universitet görs hela bachelor utbildningen i Odense men kandidatutbildningen kan göras antingen i Odense eller Esbjerg.

Länkar till bachelor utbildningen vid olika universitet.

Köpenhamns universitet (KU):

Aarhus universitet (AU): Aarhus Universitet

Syddansk Universitet (SDU):

Aalborg universitet (AAU): Aalborg Universitet

Ansökan och krav

Vinterstart och sommarstart:

Studiestart i medicin sker två gånger per år i alla universitet förutom Aalborg universitet och Esbjerg som endast har sommarstart. Vid sommarstart börjar studierna normalt i början av september och vid vinterstart börjar i början av februari. Till båda studiestarterna ska du ansöka vid samma tidpunkt i februari-mars. Vid ansökan ska du välja om du vill börja på sommaren eller vintern. Eftersom de flesta gärna börjar i september, kan du vid ansökningen fylla i om du skulle kunna tänka dig börja på vintern om du inte får en plats på sommarstart.

Till universitet I Danmark kan man ansöka genom två olika ansökningsgrupper, kvote 1 eller kvote 2. Kvote 1 fungerar på samma sätt för alla universitet och baserar sig på betyg och studentbetyg från gymnasiet. Olika universitet kan dock ha olika betygskrav för att få ansöka. Kvote 2 fungerar på olika sätt för alla gymnasium.

Ansökningen för dig som söker med finska betyg sker varje år mellan 1a februari och 15 mars kl. 12:00 (dansk tid) oavsett om du väljer att söka med kvote 1 eller kvote 2. Om du väljer att söka med kvote 2 kommer du också automatiskt vara med i kvote 1 ansökningsgruppen. Ansökningen kan göras på hemsidan optagelse.dk .

Krav till ansökning med danska betyg: från uddannelsesguiden.dk

  • Dansk A
  • Engelsk B
  • Matematik A
  • Antingen fysik B och kemi B eller kemi B, biologi A och fysik C

Vilket är i i finska kurser: Tabellen med alla nivåer och motsvarande finska nivåer kan du hitta här.

Dansk nivåMotsvarande kurs i Finland Antal gymnasiekurser i FInland
Dansk ASvenska som modersmål/ Svenska A1 kurs 6-8
Engelsk BA‐språk engelska7
Matematik ALång matematik13
Fysik BFysik 6
Fysik CFysik3
Kemi BKemi 6
Biologi ABiologi 11

Ansökan med kvote 1 baserar sig på studentexamensbetygen och på avgångsbetygen från gymnasiet. Höjda betyg i studentexamen tas i beaktande och leder till ett förhöjt medeltal.

Omräkning av betyg:

Avgångsbetyg: räkna ett medeltal av alla vitsord i ditt avgångsbetyg genom att ta summan av alla vitsord och dela med antal ämnen. Omräkna finska betyget till danska med hjälp av tabell som du hittar på denna sida denna sida och heter “Omregningsskala Lukion päättötodistus/Avgångsbetyg bestået (kun for adgangsgivende eksaminer, der kan omregnes i kvote 1) 1996 eller senere (finsk 1-10 skala)”.

Studentexamensbetyg: Betygen omvandlas först till tal där Laudatur är 7, E=6, M=5, C=4, B=3 och Approbatur är 2. Räkna ett medeltal av utförda studentprov, både de obligatoriska och valfria ämnen. Räkna om det finska medeltalet till ett danskt med hjälp av tabellen “ Omregningsskala Studenterexamen (kun for adgangsgivende eksaminer, der kan omregnes i kvote 1) 1996 eller senere (finsk 1-7 skala)” på samma sida som tidigare.

Du ska sedan räkna ihop de omvandlade betygen och dela dem med 2. Du borde nu få ett tal mellan 2 och 12.

Exempel: Du har 9,2 i medeltal i avgångsbetyget genom att ha räknat ihop alla betyg och delat talet med antal ämnen. 9,2 i finska betyg omvandlas till 10,0 i danska betyg enligt denna tabell. Du har skrivit fyra obligatoriska ämnen med följande vitsord: Modersmål svenska L, Lång engelska L, Lång matematik E, Fysik M. Du har också skrivit ett valfritt ämne med följande vitsord Kemi L. Det konverteras först till finska tal: 7+7+6+5+7=32. Vi får sedan ett medeltal 32/5=6,4. 6,4 konverteras till danska betyg=10,3 enligt tabellen på samma sida som tidigare.

Avgångsbetyg + studentexamensbetyg = 10,0+10,3=20,3. 20,3/2=10,15. Skulle alltså gett dig en garanterad plats i Aarhus och Aalborg genom att se på ”Adgangskvotienter 2025” på denna sida där du ser betygsgränserna för kvote 1 för antagningen år 2025.

Kvote 2: Olika universitet har olika antagningskrav till kvote 2 antagning. Dessa kan variera från att man ska delta i ett allmänt prov eller skicka in ditt cv. All info ses på denna sida. Några exempel ses nedan.

Syddansk universitet: 50% av alla ansökande accepteras genom kvote 1 och 50% genom kvote 2. Du ska ha minst medeltal 4,0 på avgångsbetyg och studentexamen (dansk skala). Du ska medverka i ”Unitest” som är ett prov med 95 flervalsfrågor på 2 timmar som är till för att bedöma din förmåga till att analysera, argumentera och ha kritiskt tänkande. Det avslöjar också din förmåga till att lösa problem, göra beräkningar och läsa av grafer. Om du får tillräckligt bra resultat kan du bli kallad till intervju: Multiple Mini Interview (MMI), som är en intervju på plats i Odense där du ska svara på olika frågor. Dessa frågor varierar från år till år och kan vara exempelvis frågor som handlar om sammarbete, motivation eller kommunikation. Intervjuen är på danska. Läs mer här.

Aarhus Universitet: Använder sig också av Unitest på samma sätt som SDU och universiteten sammarbetar med detta. Du ska inte på någon intervju utan det är resultaten av Unitest som bestämmer om du blir antagen eller inte.

Köpenhamns universitet: Vid Köpenhamns universitet kan du inte ansöka genom kvote 1 gruppen om du endast har en eksamensbevis/yrkesinriktat grundexamen men du kan ansöka med genom kvote 2. Se mera genom att besöka denna hemsida för att läsa mer. I kvote 2 skal du delta i en skriftlig kvote 2 tentamen. Ditt resultat på tentamen bestämmer om du kan gå vidare till en skriftlig/muntlig intervju. Provet består av en språklig del och en matematisk del. Det är samma prov för alla personer som söker via kvote 2 oberoende vilken utbildning man söker till, alltså innehåller provet ingen utbildningsspecifik fråga. Vid KU tas 50% emot med kvote 2 ansökan och 50% tas emot med kvote 1 ansökan.

Aalborg universitet: kvote 2 vid Aalborg universitet baserar sig antagningsutvärderingen utöver betyg också på ”relevanta aktiviteter” som man kan ha genomfört. Dessa kan vara exempelvis en tidigare relevant utbildning (exempelvis biologi), frivilligt arbete eller relevant utbildning vid en folkhögskola som ses som en fördel och visar ökad motivation till studierna.

Om du saknar kurser som krävs för ansökning till universitetet kan du göra supplimerande kurser via gymnasiale suppleringskurser (GSK) I Danmark. Läs mera om det här

Svar på ansökan till högskolorna kommer 28e juli till både ansökan till vinterstart och sommarstart.. I regel brukar universiteten börja höstterminen omkring vecka 35 och vårterminen omkring vecka 5.

Om dina avgångsbetyg är på finska ska dom översättas till svenska eller engelska. Läs mera här.

Kandidatutbildningen

Efter en 3-årig Bachelor utbildning ska man söka in till en 3 årig kandidatutbildning i medicin. Du har alltid förtursrätt att söka till samma universitet som du gjort din bachelorutbildning eller så kan du söka in till ett annat universitet i Danmark. Om du väljer att inte fortsätta till läkare, kan du med bachelorutbildningen söka in till andra utbildningar. Exempelvis kan du fortsätta läsa en kandidatutbildning i ”Immunologi og inflammation”, ”Humanbiologi” eller ”Global sundhed” vid Köpenhamns universitet. Om du har gjort en bachelor utbildning eller 3 år av din 6-åriga läkarutbildning i ett annat land kan du vid vissa tillfällen söka in till kandidaten vid danska universitet till kandidaten. Enligt ”Styrelsen for Forskning og Uddannelse” finns det inget officiellt sätt att omvandla utländska högskolebetyg till danska vilket betyder att olika universitet gör på olika vis. Här är exempelvis hur Aarhus Universitet gör.

Språk: Danska kan vara ett lite klurigt språk att förstå och prata om man inte är van. Vid utbildningarna i Danmark får man i allmänhet skriva alla tentor på svenska. Man lär sig språket snabbt men det kan lönas att göra lite självstudier före man flyttar till Danmark. Som nyinflyttad i Danmark har alla rätt till gratis statliga språkkurser under fem års tid för att lära sig språket.

Klinisk basisuddannelse (KBU)

Efter 3 års bachelorutbildning och 3 års kandidatutbildning ska man göra en klinisk basisuddannelse (KBU). KBU är en 12 månaders praktik var man ska göra 6 månaders praktik vid en specialitet och 6 månaders praktik i allmän medicin i sjukhus eller läkarstationer (undantag finns). KBU kan göras i Finland eller andra europeiska länder. Mera information hittas här

Att studera odontologi i Danmark

Man kan studera odontologi på två universitet i Danmark: Aarhus Universitet och Köpenhamns Universitet. Utbildningen är uppbyggt med en 3-årig bachelorutbildning och en 2-årig kandidatutbildning. Det är samma antagningskrav till odontologi som till medicin så läs gärna överstående text för mera information.

Du kan hitta mera information om utbildningen här!

Att studera veterinärmedicin i Danmark

Man kan studera veterinärmedicin på två universitet i Danmark: i Viborg tillhörande Aarhus Universitet och Köpenhamns Universitet. Utbildningen är uppbyggt med en 3-årig bachelorutbildning och en 2,5-årig kandidatutbildning. Det är samma antagningskrav till odontologi som till medicin så läs gärna överstående text för mera information.

Du kan hitta mera information om utbildningen här!

Nedan har vi listat typiska frågor och svar på dem. Du noterar väl att denna FAQ är för danska läkarprogrammet.

FAQ – Danska läkarprogrammet

Rulla till toppen